Eftersom jag tydligen inte har tid att ta hand om min blogg?

Jaa, om det var så att jag visste, skulle jag berätta.

Lilla systerdottern har varit på besök ett par dagar, hon som är hela TVÅ år yngre än jag, så ni förstår att jag haft ett sjå med att passa henne!

Hösten är väl på ingång, vare sig jag vill det eller inte?

Det jag gillar med den här årstiden, är att det finns mycket gott och framför allt vackert att laga mat av.

Jag gillar verkligen när maten har färg, många färger, starka färger, det gör mig glad att äta sån mat!

Som dessa rätter:

Som vanligt är det ingen idé att fråga mig, vad de heter eller hur man gör dem, jag bara gör jag.

Jo, just det, jag är numera en helt fri singelkvinna, vår skilsmässa är klar och allt är frid och fröjd, vi är lika goda vänner som innan. Men det känns ändå skönt på något sätt.

Bortbo-Sonen, han filmar, filmar och filmar, när han inte filmar kommer han till mamma och äter lite!

Stor-Sonen mår just nu bra, han håller sig borta från sånt han bör hålla sig borta från och vi har tät och trevlig kontakt.

Jag jobbar halva dagarna, sitter lite men står mest för att stärka ryggen och skona ”slutet”!

Ungefär detta, ingenting är det alltså, som tar så mycket tid att jag inte hinner blogga. Det betyder dock verkligen inte att jag glömt er, kära, trogna gulliga läsare!

                     Pussen då   !

 

Eeva

29 augusti 2014 13:01

Krya på sig, stjärten. Kram!

Li-Lo

29 augusti 2014 13:02

Gullrumpan mår bättre :)
Kramkram

 

Ama de casa

29 augusti 2014 15:01

Såååå vacker mat! Ser god ut också, och det gör ju inte saken sämre!

Skönt att allt verkar bra på hemmafronten - fortsätt så! Och var rädd om gumpen så den hinner återhämta sig :-)

Puss o kram!

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

29 augusti 2014 17:17

Så klart den är god!!!!

Hopp om livet och gumpen är det :)

Kramkram med puss

 

Hanna

30 augusti 2014 21:49

Vilka härliga maträtter, blir verkligen inspirerad till att ställa mig i köket och hitta på spännande maträtter!

Jobbigt att du måste stå upp för att skona "slutet", men skönt att du åtminstone kan jobba lite :)!

Kramar

http://tankarofhanna.wordpress.com

Li-Lo

31 augusti 2014 12:00

Va roligt om jag ger dej lust till det :)

Jaa, det funkar att jobba, men jag är rätt trött när jag kommer hem...

Ha det gott, kramkram

 

Moma

31 augusti 2014 20:21

Lissan-mat!! Bästa maten och som jag gjorde igår, i alla fall inspirerad av, sådär som en äkta härmapa!

http://www.momaskitchen.se

Li-Lo

31 augusti 2014 20:25

vi är så himla fina härmapor, du och jag :)

Kramkram

 

Hanna

1 september 2014 23:32

Svar: Förstår att du är trött, det är ju mer tröttsamt att stå upp än att sitta!

Jag är inte heller perfekt, ger inte tiggare pengar så ofta som jag kanske borde (för mitt eget samvete) och kan ibland märka att jag blir lite avtrubbad, men jag försöker åtminstone att anstränga mig att se dem som människor. Även de gånger jag inte kan ge några pengar så kan jag ju ge ett leende försöker jag tänka.

Kramar

http://tankarofhanna.wordpress.com

Li-Lo

2 september 2014 10:29

Jo, det är lite tröttsamt att stå och just nu gör det lika ont som när eländet började..

Joo, jag försöker också "se dem", men tyvärr "hinner" jag inte det alltid heller..

Kramkram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...